I kvarteret Ottar byggdes Aseas nya huvudkontor 1917-1919. Det hade ritats av arkitekt Erik Hahr i en påtagligt pampig och slottslik stil med den tidstypiska obehandlade tegelfasaden. När kontoret byggdes hade första världskriget pågått ett par år och för många i var det en tid av svårt nöd. Värst var det förstås i de krigsdrabbade länderna, men även i Sverige hade många det mycket svårt just 1917. Då hade missväxt orsakat potatisbrist och kriget skapat ransoneringar på nästan alla andra livsmedel.
För Asea hade kriget varit rena vinstlotten och tack vare bristande konkurrens från de riktigt stora elektrifieringsföretagen i Tyskland och USA fick Asea monopol på hela den svenska hemmamarknaden när det gällde vattenkraftgeneratorer, elmotorer till verkstäder och lantbruk, elektrifiering av järnväg och spårvägar mm.
De goda tiderna avspeglas i Ottarkontoret som förutom den slottslika fasaden fick ett torn med reglerbar spira. För att riktigt markera företagets storhet kläddes taket på tornet med kopparplåt. Just koppar var en bristmetall under kriget och extra dyrt att få tag i just då.
Huvudkontoret kom att kallas Ottar och likt många andra byggnader av större betydelse markerades det med amuletter inmurade i grunden. Under den första grundstenen som lades fast den 6 mars 1917 i tornets nordvästra hörn, lades ett kopparskrin med ritningar, Aseas senaste årsberättelse, aktuella nummer av VLT och Westmanlands Allehanda samt alla dåtidens svenska mynt upp till 20 kr.
Utanför huvudkontoret står tre byster som alla föreställer viktiga personer i Aseas tidiga utveckling: uppfinnaren Jonas Wenström, finansiären Ludwig Fredholm och verkställande direktören Sigfrid Edström.
Sigfrid Edström
Sigfrid Edström (1870-1964) var Aseas verkställande direktör 1903-1933, därefter styrelsens ordförande 1933-1946. Han var en dynamisk och ibland omstridd ledare som tog plats på många av arbetsmarknadens scener under första halvan av 1900-talet. Som ordförande för arbetsgivarföreningen signerade han Saltsjöbadsavtalet 1938, och han var även ordförande i Verkstadsföreningen under en period. Under Sigfrids tid på Asea utvecklades också ett nära samarbete mellan företaget och kommunen om vad som var kommunens bästa och hur målet skulle nås.
När Sigfrid kom till Västerås med sin fru Ruth Randall Edström lät han snart bygga en direktörsbostad i villaområdet Stallhagen strax väster om centrum. Där växte familjen och hustrun Ruth byggde med tiden upp ett rikt societetsliv som inte funnits i staden tidigare.
Jonas Wenström
Jonas Wenström (1855-1893) var en ingenjör och uppfinnare som intresserade sig för elektriciteten. Två av hans uppfinningar låg till grund för Aseas produktion, dels ett likströmssystem med dynamo för belysning dels det mer avancerade trefas växelström- systemet för kraftöverföring på längre sträckor. Jonas bror Göran (Georg) Wenström (1857-1927) ordnade kontakten med bolagens finansiärer. När Asea bildades 1890 blev Göran bolagets förste verkställande direktör.
Ludwig Fredholm (1830-1891)
Ludwig Fredholm (1830-1891) var grosshandlaren som finansierade bildandet av Elektriska Aktiebolaget i Stockholm 1883, det första företaget som tillverkade och sålde Jonas Wenströms patenterade belysningssystem.