Gjord av Carl Gustaf Qvarnström (1810-1867) i brons och granit 1864.
Bysten av Gustav Vasa är det första offentliga konstverket i Västerås. Den placerades på den plats man trodde att dominikanerklostret en gång legat. I klostret, som skulle det visa sig, hade legat på Stadshusets plats, hölls 1527 års reformationsriksdag, vilket skulle uppmärksammas. Konstverket stod klart 1864 och under pampiga ceremonier tågade stadens ledande borgare i procession till statyn, som avtäcktes under tal, sång och musik. På kvällen gavs festmiddag på rådhuset och därefter supé på slottet.
Samtidigt uppkallades parken efter Gustav Vasa och blev Vasaparken. Sedan Gustav Vasas dagar på 1530-talet hade området varit kungsträdgård där grönsaker och frukt odlats till slottets försörjning. Trädgården hade Gustav i sin tur övertagit från dominikanerklostret som brukat den sedan 1200-/1300-talet. De flesta borgar och slott som Gustav Vasa kontrollerade fick under hans regeringstid en rejäl trädgård. Kungen engagerade sig personligen i hur odlingarna sköttes och vad som odlades eftersom han var mycket intresserad av både hushållning och ekonomi.
I Vasaparkens södra del, vid Svartån fanns sedan 1500-talet stadens stångjärnsvåg. Den hade stor betydelse för Västerås. Vågpengarna gav viktiga inkomster till staden. Lastning, lossning och vägning försörjde många västeråsare och tog mycket tid i anspråk. Handelsbodar, krogar och härbärgen hölls igång av alla som fraktade varor till och från staden.