Bysten av Gustav Vasa avtäcktes 1864 som det första offentliga konstverket i Västerås. Den placerades där man trodde att dominikanerklostret en gång legat, i syfte att uppmärksamma reformationsriksdagen som hölls där 1527.
Vid grävningar i Vasaparkens norra del i början av 1950-talet inför byggnationen av det nya stadshuset, hittades grundstenarna till klosteranläggingen. Det stod då klart att Gustav Vasas byst stått på fel plats i nästan hundra år. Men Gustav Vasa fick stå kvar, blickande ut över det imponerande slottet, som han byggde ut ordentligt under sin regeringstid med tegel och annat byggmaterial från det då nyligen stängda klostret.
I samband med att Gustav Vasa-bysten avtäcktes 1864 uppkallades den omgivande parken till Vasaparken. Parkområdet användes verkligen av Gustav Vasa, och kungarna därefter, som kungsträdgård för odling av grönsaker och frukt till slottets försörjning. Kungsträdgården anlades troligtvis på eller i anslutning till dominikanernas klosterträdgård.